Verition 2, annan tonart, och lite mer rätt i melodin, tycker jag. jag har seglat över haven snart nog i 20 år lärt hur dystra dagar kommer och går alla oceaner har varit för mig en bädd och i storm på vilda vatten jag aldrig varit rädd Ref men nu kallar mig den jord där i norr den sköna nord och det tär min kropp och själ att jag ej är där och för mitt inre öga ser jag skogens stammar höga i den plats som för mig kan kallas hem , , , *2 brevet från min son kom likt vinden norr ifrån en dröm att följa pappa att gå i faderns spår så drar jag sakta handen genom mitt gråa hår och fårad kind i stillhet jag stryker bort en tår Ref ja nu kallar mig den jord där i norr den sköna nord och det tär min kropp och själ att jag ej är där och för mitt inre öga ser jag skogens stammar höga i den plats som för mig kan kallas hem längtans starka vingar bär mig hem skall aldrig mera lämna släkt och vän i sverige finns det kvar jag minns dig kära far , , , *2 ung och störst i sinnet inga drömmar sköts i sank jag matats har med minnen fast utsvulten och pank men när villheten i hjärtat men ålder viker bort och tankar om ett äventyr kan jag minnas år som gått Ref ja då kallar mig den jord där i norr den sköna nord och det tär min kropp och själ att jag ej är där och för mitt inre öga ser jag skogens stammar höga i den plats som för mig kan kallas hem Ref men då kallar mig den jord där i norr den sköna nord och det tär min kropp och själ att jag ej är där och för mitt inre öga ser jag skogens stammar höga i den plats som för mig kan kallas hem mitt hem /// !PersholM! \\